Polska soldater anklagade för att ha dödat civila

De senaste dagarna har det raporterats mycket i polska medier, och även lite i Sverige, om de sju polska soldater som gripits och åtalats för att ha skjutit ihjäl sex civila afghaner, och sårat ytterliggare ett antal. Det är väldigt bra att dessa soldater ur den polska ockupationsarmen åtalas, men samtidigt finns flera punkter där man kan vara kritisk till hur ärendet har skötts.

För det första så kommer soldaterna att ställas inför krigsrätt, men detta till trots tänker inte polska militären erbjuda dem en försvarsadvokat, eller ens erbjuda ekonomisk hjälp till en civil advokat. Detta är dels ur ett rättsäkerhetssynsätt tveksamt, både då soldaterna gemensamt måste bekosta sitt eget försvar (vilket i det här fallet löser sig genom en gemensam insamling bland soldaterna i 18. Bielski Batalion Desantowo-Szturmowy, vilka de åtalade soldaterna tillhör), och kanske framförallt eftersom en civil advokat inte kommer att kunna ha samma insyn som en arméadvokat i hemligstämplade dokument.

Till exempel så finns en hemlig rapport från MON (Ministeriet för Nationellt Försvar) om vad som egentligen ägde rum, men som försvaret inte kommer att få till dels eftersom den är hemligstämplad. Vidare visar en undersökning gjord av tidningen Rzeczpospolita att inga officerare har förhörts med anledning av "incidenten", varken inom bataljonen eller på högre nivå. Det finns en uppenbar risk för att de sju soldaternas utsago om att de är "offerlamm" stämmer väldigt bra överens med verkligheten då en anonym officer också uppger för RZ att de sju soldaterna kommit överens om en version av händelseförloppet som de uppgett för prokuraturen gentemot att armen lovat dem att fallet inte skulle leda till krigsrätt, något som nu skett och soldaterna därmed också ändrat sin berättelse, de ska ha handlat på direkt order av bataljonsstaben.

Gazeta Wyborcza rapporterar också om att detta inte är första gången som polska soldater ur ockupationsstyrkorna skjutit ihjäl civila, och att tidigare händelser främst från Irak dystats ner av MON och inte rapporterats, samt att förundersökningar lagts ner. Detta är skrämmande, men inte särskillt förvånande! Detta är snarare symptomatiskt för alla styrkor ur "the coalition of the willing", övergrepp mot civila tystas ner, och i de fall detta inte går så utses ett antal offerlamm som tar på sig hela skulden. Allt för att strukturerna i detta rasistiska och illegitima krig ska döljas, och för att samtidigt fortsätta kampanjen på hemmafronten med ökad övervakning och "terrorskräck" som ska legitimera fortsatta övergrepp och ockupation.

Polacker har ofta ett väldigt kort, eller i alla fall selektivt minne. När jag ibland ser på serien Stawka większa niż życie, som utspelar sig under ockupationen, så får jag ibland för mig att den utspelar sig i Irak, där tyskarna är polackar och amerikaner medans Sovjet och dess riktade hjälp spelar ungefär samma roll som Iran. Denna del av vår historia, motståndet och kampen är alla polacker stolta över, men samtidigt lyser oförmågan att dra pararellen till dagens Polen och ställa frågan: vilken roll spelar Polen i dagens Stawka większa niż życie?

För övrigt: en nyhet jag inte hunnit skriva något om själv, men som Ali Esbati kommenterar, är det tragiska fallet med den polska 40-åring man dödats av poliser på en flygplats i Kanada, då han letade efter sin mamma. Kriget mot terrorn har sin stilla gång, i Mellanöstern och här hemma...

Högervinst i det Polska valet

Det är nu klart att högern har vunnit parlamentsvalet i Polen idag. Det är även klart att det förmodligen blir regeringsskifte. De nyliberala Platforma Obywatelska PO (Medborgarplattformen) har fått 43,7% av rösterna, medan det största regeringspartiet, konservativa och nationalistiska Prawo i Sprawiedliwosc PiS (Lag och Rättivsa) kommit tvåa med 30,4%. Notera detta är endast preliminära siffror, dessa kan fortfarande ändras!

Vi kan även konstatera att Polen tagit ytterliggare flera steg mot ett två-parti system, då de enda ytterliggare partier som kommit in är socialliberala Lewica i Demokraci LiD (Vänster och Demokrater) med 13,3% och småbondepartiet Polskie Stronnictwo Ludowe PSL (Polska FolkFöreningen) med 8,4%. Två partier har alltså åkt ut ur parlamentet, nämligen katoliknationalisterna i Liga Polskich Rodzin LPR (Polska Familjers Liga) och högerpopulistiska bondepartiet Samoobrona (Självförsvar).

Det faktum att PO bara behöver 6 till mandat i parlamentet för att få majoritet innebär i stort att alla möjliga regerinsformationer är möjliga, antingen styr de själva eller så tar de in PSL, eller LiD, eller till och med PiS. Det som kan vara positivt är att Polen med en nyliberal regering kan ta ett eller flera steg bort från statsfascismen som frodades och växte under PiS, och också att polsk politik kan bli mer lättförståd ur ett Europeisk perspektiv, då PO:s ideologi perfekt passar in i den politiska och ekonomiska världsbild som är etablerad idag, medans PiS betoning av "polskhet", katolicism och "sociala värderingar" inte kunnat passats in i någon egentlig politisk ram utanför Polen.

Det negativa är såklart att Polen, redan nu Östeuropas vildaste ekonomi enligt FN, kommer att avregleras ytterliggare. En kompakt anti-facklig och arbetarfientlig politik kommer att accelerera, klyftora likaså, och den grogrund för en fascistisk massrörelse som redan nu tydligt syns i Polen kommer att etablera sig ytterliggare. Att man röstat bort en fascistisk regering (med mera formen av ett Kaderparti än någon massrörelse) innebär ju inte att dess världsbild och problemformuleringar försvinner. Snarare ökar sannolikheten för att dessa nu ska formeras på bred folklig basis. En mycket skrämmande tanke, men den bör inte uteslutas!

Nu får vi ju i alla fall veta hur mycket som egentligen går att sälja ut i Polen, vart den ultimata smärtgränsen hos befolkningen går, hur mycket en dogmatisk nyliberal och totalt antisocial politik kommer att misslyckas i Polen, samt slutligen hur billigt dessa så kallade "socialister" ur LiD (vilka egentligen är nyliberaler förklädda till högersossar) kommer att sälja sig för att tjäna sina egna och kapitalets intressen...

Valkampen inleds

Polens parlament upplöste sig självt den 8 september, och alla Polens större politiska partier har inlett sin valkampanj. Lag och Rättvisa (PiS) hade i och för sig börjat sin valupptakt redan tidigare, främst den 4 september när Åklagarmyndigheten och Justitieministeriet i ett stort direktsänt spektakel släppte "bevis" mot Janusz Kaczmarek, en förre detta medarbetare inom justitieministeriet som varit kritisk mot justitieminister Ziobro, samt ett flertal polisbefäl och folk ur oppositionens politiska grupperingar. Dessa står nu alltså anklagade för bland annat korruption. Detta välplanerade spektakel planerades och genomfördes av tvillingarna Kaczyński (president och premiärminister i Polen) samt justitieminister Ziobro för att svärta ner oppositionen och få det regerande PiS att framstå som den enda hederliga kraften inom polsk politik. Spektaklet fick också effekt då tidigare nederlagstippade PiS snart blev största parti i väljarundersökningarna, och gick om huvudopponenten i nyliberala Medborgarplattformen (PO) som med sina 22% ligger åtta procent under just nu ledande PiS med 30%. Om stämningarna står sig fram till valdagen så skulle PiS kunna återuppbygga sin gamla koalition med LPR och Samoobrona och därmed definitivt befästa Polens fascistisering.


mitten-högerinriktade bondepopulisterna i Samoobrona började sin egentliga upptakt med att Andrzej Lepper i ett uttalande i Wrócław nyligen sa att Samoobrona är det enda egentliga vänsteralternativet i polsk politik, och att de är för att föra en samhällelig och social politik för att bygga ut välfärden, och riktade en uppmaning till alla människor i den "patriotiska vänstern" att lägga sin röst på dem, istället för på SLD. Socialliberalerna i SLD/LiD har däremot varit väldigt osynliga på sistone, precis som katolskfundamentalistiska LPR. LPR har däremot, efter ett tillfälligt avbrott i samarbetet mellan dem och Samoobrona (som skulle ställa upp på en gemensam lista, men som nu verkar ha uppgivit den tanken i och med Samoobronas nya "vänsterprofil") börjat samarbeta med extremhögern i Polen. Kandidater ur de radikalnationalisterna partierna Prawica Rzeczypospolitej (Republikens Höger) och Unia Polityki Realnej (Realpolitiska Unionen) kommer nämligen att ställa upp på LPR:s lista i det stundande valet, och samarbetet mellan dessa ska komma att kallas Liga Prawicy Rzeczypospolitej (Ligan av Republikens Höger). Att dessa partier delar gemensamma värderingar med LPR, katolska kyrkans politiska gren i Polen, är inte nytt, men det förstärker ytterliggare den fascistiska stämpel som LPR haft och som de har färgat av sig på Polens politik alltsedan de hamnade i regeringsställning tillsammans med PiS och Samoobrona...


Vad kommer då resultatet av valet att bli för det polska samhället? Egentligen kommer ingenting att förändras, inte ens ifall PO skulle vinna. Systemskiftet som påbörjades 1989 kommer att fortsätta, möjligtvis med ändringen att Polen får två stora dominerande partier i PiS och PO, vilkas egentliga skillnad är att de ena är Högerkonservativa och de andra är Högerliberala, och ett antal mindre partier som får slåss om dessas gunst för att få tillgång till brödsmulorna dessa lämnar efter sig. Den radikala vänstern har ingen möjlighet i dagsläget att vinna platser i parlamentet, mycket för att den är så splittrad och ofta uppträder sekteristiskt, men mest för mediehegemonin i Polen som är kompakt och enhetligt basunerar ut högern som enda alternativ för Polen, med vissa skiktningar i om man föredrar en mer nyliberal och nationalistisk politik eller konservativ/fascistoid nationalistisk politik. Att höras i detta mediebrus av kompakt propaganda är näst intill omöjligt.


Kontentan: nyvalet kommer inte ändra något egentligen, och Polen kommer oavsett valresultatet att fortsätta vandringen mot en katolskfundamentalistisk, fascistisk och komplett avreglerad nyliberal ekonomi. Polen är det land där grogrunden för en framväxande fascistisk folkrörelse är starkast i Europa idag, och då talar vi inte om någon invandringsfientlig populism á la Front Nationale eller Fremskrittspartiet, utan en riktig och uttalad fascism med tydlig antisemitisk och xenofobisk agenda. För att saker och ting ska förändras krävs det att vänstern i Polen går till motangrepp, slutar slåss intern och sluter sina led. Då kanske de kan utmana hegemonin och uppbringa en alternativ folkrörelse som inte är nöjd med utvecklingen i landet, och som inte är rädd att peka ut alternativa vägar mot den enda vägens politik som nu råder!

Politisk Cirkus

Jag har kommit tillbaka till Sverige nu efter min semester i Polen. Jag har haft väldigt trevligt och hunnit med att besöka museer, vandrat runt en heldag i Gamla Stan, gråtit på min systers bröllop, träffat hela släkten, festat lite, bevittnat den största militärparaden i Polen sedan 1974 och sett president Lech Kaczyński (inte att förväxla med hans tvillingbror premiärminister Jarosław Kaczyński!) hålla tal om västerländsk civilisation, demokrati och kriget mot terrorismen. Vissa saker var trevligare än andra.



Men jag tänker inte uppehålla mig särskilt vid mina egna upplevelser, fastän man skulle kunna skriva mycket om hur klimatet i Polen från år till år blir hårdare, mer främlingsfientligt och fascistiskt. Istället tänker jag bjuda på ett potpurri av politiska större och mindre händelser från den senaste månaden i Polen! Dock inte så mycket om nyvalet, det har jag skrivit om i inlägget nedan, och Gregor Flakierski har också han skrivit en väldigt bra artikel om detta i Flamman.


Till att börja med: Justitieminister Ziobro från PiS har ett förslag på remiss om att förbjuda all "försköning" av livet i Folkrepubliken och kommunism. Detta enligt honom själv för att hindra politiska "extremister" från att sprida flygblad och affischera med budskap som kan vara stötande för allmänheten. Enligt förslaget så ska man kunna få upp till 3 års fängelse för att till exempel dela flygblad som innehåller kommunistiska budskap. Samtidigt har åtalet lagts ner mot ett antal parlamentsledamöter från nationalkonservativa PiS och katolskfundamentalistiska LPR för att de deltagit på en picknick anordnad av LPRs ungdomsförbund Młodziesz Wszechpolska där ett stort hakkors brändes ackompanjerat av polska nazistiska band. Vad detta i realiteten innebär är ett carte blanche för att propagera för fascistiska och främlingsfientliga åsikter, samtidigt som politiskt arbete på vänsterkanten kriminaliseras.


Men chansen är ändå stor att justitieministern inte får igenom detta förslag, detta eftersom samma minister Ziobro just nu är inblandad i den bisarraste skandal jag någonsin hört talas om! Ziobro har de senaste åren använt sin position till att rikta åklagarmyndighetens blickar mot alla sina politiska motståndare, och journalister som inte behagade honom. Han har använt antikorruptionspolisen CBA till att hitta hållhakar på ALLA, och när sådana inte funnits så har ABW, Byrån för Inrikes Säkerhet ungefär, använts för att förfölja och trakassera inte bara politiska motståndare utan även deras familjer och vänner. Det gick så långt att ABW skulle gripa före detta ministern Barbara Blida fastän det inte fanns några bevis mot henne, men innan de hunnit föra iväg henne så sköt hon sig själv instängd på toaletten. Detta verkar ju illa tycker man, men tvillingarna Kasczyński har fullt förtroende för Ziobro, så tills nyvalet verkar han sitta säkert. Har Ziobro kanske någon hållhake på någon av tvillingarna?



Det vill säga, han sitter säkert om inte en speciell kommission tillsätts för att utreda det inträffade, något som hela oppositionen, LPR och framförallt Samoobrona kräver. Just Samoobrona anser att deras företrädare och anhängare varit mest utsatta, mycket på grund av misslyckade CBA-aktioner i Jordbruksministeriet (jordbruksministern och chefen för ministeriet var vid tillfället från Samoobrona) och utredningar riktade mot många av deras politiker, med tillhörande arresteringar utan några som helst bevis. Detta är för övrigt ett av de angivna skälen till att Samoobrona inte längre sitter i regeringen tillsammans med PiS. Om det blir en utredning INNAN valet återstår att se, men det hela slutar inte här.

Tydligen har Ziobro sen en ansenlig tid tillbaka haft en diktafon med sig i fickan på varje regeringssammanträde, möte och privat sammanträffande med folk ur alla politiska grupperingar, journalister och lobbyister. Detta har uppdagats sedan en inspelning gjord av Ziobro under ett privat samtal med Samoobronas partiledare Andrzej Lepper använts som "bevis" för att Lepper skulle ha vetat om aktionen mot Jordbruksministeriet innan den skedde. Detta är dock bara luft, för Lepper är inte misstänkt för att ha varnat någon på ministeriet, utan man diskrediterar endast hans anklagelser om hetsjakt på hans parti med att han kände till utredningen!

Tydligen har diktafoner blivit ett oundgängligt verktyg för alla politiker i Polen, och allt man någonsin säger inte bara kan, utan kommer att användas i striden mellan individer om personlig makt som polsk politik nu har blivit. Eller, när jag tänker efter, striden som polsk politik alltid har handlat om sedan Gomułkas dagar.

Men så är det, när frågorna på dagordningen och hela den politiska debatten inte handlar om systemfrågor, om hur vi vill att landet ska se ut och utvecklas, vad vi vill leva i för stat, ja då blir det lätt så att allting politiskt handlar om vilken person man hellre vill se på chefsposten. Och, det är såklart till lycka för kapitalet, för när det orättvisa nyliberala ekonomiska systemet cementeras och Polen utvecklas till en fascistisk fundamentalistisk stat så är det tyst i media, för den sidan av politiken är ändå alla vid makten mer eller mindre överens om. Polen har länge haft öknamnet Lilla Amerika bland de övriga Warszawapaktsländerna, och i och med denna politiska cirkus så blir det återigen klart vilken slags demokrati Polen egentligen är...

Uppror i Warszawa!

Den 1 augusti 1944 klockan 17:00 utbröt Warszawaupproret. Idag är det exakt 63 år sedan, och det firas över hela Polen. Detta var det största upproret mot Nazistockupanterna i hela det ockuperade Europa, och det tog över två månader för tyskarna att slå ner det (alltså längre än för Tyskland och Sovjet att besegra Polen 1939).

Min mormor och morfar var båda med och slogs, liksom flertalet av Warszawas invånare. När de första salvorna ekade så anslöt sig hela staden, och tillsammans reste de sig som en: barn, ungdomar, kvinnor, gamlingar och 14 000 partisaner från utanför Warszawa lyckades ta staden från den förhatliga ockupanten.

Bland de som reste sig fanns förutom Armia Krajowa (AK) även många vänsterförband. Idag är det dock omöjligt att från officiellt håll få veta om några andra slagskämpar än de mot exilregeringen i England trogna AK, och alla de tusentals soldater som kämpade i kommunistiska Armia Ludowa, socialistiska PPS-WRN, ungspartakistiska Organizacja Młodzieży Socjalistycznej "Spartakus" eller syndikalistiska Klasowe Związki Zawodowe är mer eller mindre bortglömda. Det handlar helt enkelt om att ändra nationens historiska minne, sudda bort bilderna av vänstern som en patriotisk kraft och radera ut allt som inte passar makten av idag. Om inte det här är historieförvanskning och ideologiskapande i fascistiseringens tecken så vet jag inte vad som är!

(Jag får skriva lite mer senare om hur den nuvarande regeringen och deras Institut för Nationens Minne, IPN, suddar ut alla socialister, kommunister och judar ur Polens historia, för att istället ersätta dem med mer eller mindre fascistiska högernationalister/antikommunister/antisemiter som ska ha "räddat landet" och slagits mot "det kommunistiska tyranniet"...)


Faktum är att de socialistiska förbanden utmärkte sig i slaget, speciellt i striderna på stadsdelarna Śródmieście (Centrala stan), Wola, Żoliborze och Stare Miasto (Gamla stan). Den av PPS utgivna tidningen Robotnik (Arbetaren) var en av det två månader långa upprorets mest uppskattade tidningar och antagligen viktigast för att sprida nyheter om vad som hände i olika delar av staden.


När upproret var slut så låg Warszawa i ruiner och 600 000 av dess invånare var döda. De flesta av dessa var civila som mördades av tyskarna efter att de tillfångatagits, allt för att statuera ett exempel... På många sätt var det en omänsklig tid, men samtidigt levde motståndet och solidariteten, varför skulle annars män och kvinnor beget sig ut i staden och offra sitt liv? De slogs för friheten och människovärde, mot ockupation och fascism, och en stor del av dem för socialismen!


Man kan inte annat än inspireras av dessa hjältar. Och varje gång jag hör någon säga att palestiniernas och irakiernas kamp mot ockupation och imperialism är orättfärdig, ja varje gång jag hör någon antyda att ett ockuperat, förödmjukat och förslavat folk inte har rätt att med vapen i hand göra motstånd, ja då tänker jag på mina morföräldrar och alla andra som kämpade med livet som insats i Warszawa för 63 år sedan. Det känns som att bli spottad på i ansiktet, minst sagt.


Ett krig mot fascismen vanns här i Europa för 62 år sedan. Nu är det dags att vinna några till!

Nytt och fräscht från Europas sista fascistdiktatur

Lite nyheter från Polen:

Lewica.pl rapporterar att enligt en ny rapport från EU och UNDP så är Polen det land i Öst- och Centraleuropa som har "vildast kapitalism". FN-organet skriver bland annat att det i Polen har utvecklats en "vild kapitalism" där kortsiktiga vinster till varje pris är ledmotivet, och där staten är minst uppmuntrande till att företag tar socialt ansvar (så kallat CSR - Corporate Social Responsibility). Rapporten kritiserar även polsk media för att okritiskt främja det rådande ekonomiska systemet.

Detta är såklart ingen nyhet för oss som själva upplevt hur klimatet blivit allt kyligare i Polen, och den råa kapitalismen främjar ytterliggare fascistiseringen av landet. Polen är helt enkelt Europas svarta får, eller om man vill använda sig av Polens öknamn bland Warszawapaktsländerna, "Lilla Amerika".

Och när nu dom strejkande sjuksköterskorna till slut givit upp sin blockad av regeringskansliet efter att den fredliga demonstrationen flera gånger attackerats av polis, med allt från batonger, via vattenkanoner till tårgas, ja då ser läget i "landet utan vänster" helt enkelt inte så bra ut. Inte för att det sett bra ut tidigare, men sällan har väl läget varit så nedslående.

Lite gladare nyheter nu, den polska regeringen är i kris. Eller rättare sagt, det råder politisk oenighet mellan det största regeringspartiet, det nationalistiska och konservativa Prawo i Sprawiedliwość, och ett av de andra regeringspartierna, det högerpopulistiska bondepartiet Samoobrona.

Samoobrona är nämligen kritiska till att låta USA bygga sin raketsköld i Polen, med motiveringen att detta skulle göra landet till ett mål för terroristattacker. Den officiella anledningen är att Samoobronas partiledare, Andrzej Lepper, fallit i onåd och sparkats ur regeringen efter en korruptionsskandal. Lepper var innan han blev partiledare ordförande för dom polska böndernas fackförbund Samoobrona, en slags polsk version av LRF, som i mitten av 90-talet bildade partiet med samma namn. Alltså ett polskt "Centerpartiet", dock betydligt mer populistiskt och mindre marknadsvurmande.

Regeringen sitter dock säkert, då Lepper utlovat fortsatt stöd för den, även utan sin medverkan. Och varför skulle han inte göra det, han har nämligen i veckan förhandlat fram en gemensam valplattform med det tredje regeringspartiet Liga Polskich Rodzin, som är Katolska kyrkans politiska gren i Polen och som driver krav som är närmast hämtade ur 1800-talet. Ett väldigt otrevligt nationalistiskt och fundamentalistiskt parti vars ungdomsförbund, Młodzież Wszechpolska, vid ett flertal tillfällen marscherat med hakkorsprydda polska flaggor, och vars politiska aktivism mestadels går ut på att misshandla judar, homosexuella, vänstermänniskor samt välta judiska gravstenar.

Det handlar alltså om en ohelig allians mellan fascister/nationalsocialister, katolska kyrkan och småborgliga bönder. Ingen vacker syn alls...