Enligt tidningen Zycie Warszawy så blir det fyra partier som delar på de 50 polska platserna i Europaparlamentet. Dessa är preliminära resultat som TVN24 först publicerat, och enligt dessa blir valets vinnare det styrande nyliberala partiet Platforma Obywatelska största parti med 45,3% och därmed 24 platser. Näst störst blir nationalistiska och konservativa Prawo i Sprawiedliwość med 29,5% och 16 platser, därefter socialdemokratiska Sojusz Lewicy Demokratycznej - Unia Pracy med 12% och 6 platser, samt bondepartiet Polskie Stronnictwo Ludowe med 7,9% och 4 platser.
Enligt lewica.pl så låg valdeltagandet klockan 18:00, fyra timmar innan stängning, på 18,24% vilket ger unger 5,5 miljoner röstande.
Flera partiet som tidigare suttit i parlamentet kommer alltså inte vara med i fortsättningen, bland annat fascistiska LPR, populistiska bondepartiet Samoobrona samt socialdemokratiska SdPl.
söndag 7 juni 2009
måndag 14 januari 2008
89 år sedan Luxemburg avrättades
Den 15 januari 1919 greps och avrättades den polska marxisten och revolutionären Rosa Luxemburg tillsammans med sin tyska partikamrat Karl Liebknecht efter att det av dem ledda Spartakistupproret slagits ned. Gripandet och avrättningen utfördes av extremhögerorganisationen Freikorps, med den tyska statsmaktens tysta medgivande.
Den tyska revolutionens nederlag blev ett hårt slag mot det nytillkomna och isolerade Sovjetunionen och mot den revolutionära arbetarrörelsen i Europa. Världsrevolutionen fick vänta, men den skräck som fyllde de kapitalistiska staterna efter revolutionsvågen i Europa var omisskännlig, och ledde bland annat till att den radikaliserade svenska arbetarrörelsen två år senare kunde tillkämpa sig allmän och lika rösträtt.
Minnet av Luxemburg och Liebknecht firades i Berlin den 13 januari av över tio tusen människor i en minnesmarch och minnesceremoni till deras ära. Därför passar jag på att tipsa om det här internetarkivet med svenska översättningar på ett antal texter av Rosa Luxemburg.
Tänker samtidigt tipsa om bloggen Underifrån av Rafael Czeszejko, som här skriver om nyliberalismens i Polen.
lördag 22 december 2007
För en "gemensam" Europeisk arbetsmarknad...
EG-domstolens utslag i Laval-målet är ett hårt slag mot konflikträtten för oss i Sverige. Samtidigt som herrarna Segerfeldt och Zsiga gläds så är det på sin plats att vi på allvar börjar fundera kring vilken slags arbetsmarknad som dessa herrar egentligen vill ha i Europa?
När facket inte får använda stridsåtgärder mot företag som bryter mot sitt kontrakt och vägrar kollektivavtal, och när varor och tjänster är fria att passera varje gräns inom EU står det klart att den svenska modellen är under angrepp. I realiteten leder detta till samma resultat som ursprungslandsprincipen.
Fri konkurrens leder till effektivitet och lönsamhet. För vilket svenskt företag med kollektival och fackliga ombud kan i längden konkurera med polska Humax? Humax är ett företag som tillverkar plasma- och LCD-skärmar, och de är också ett företag som har en fabrik där arbetare svimmar av dagligen, där arbetarna tvingas jobba söndagar, där övertidsersättningen är 80 groszy (~2 kronor) och där medellönen ligger på 800-900 złoty i månaden (mellan 2000-2250:- i svenska pengar). Detta är bara en av många företag i Polen och Östeuropa som drar nytta av vaga arbeträttsliga regler, svag eller obefintlig facklig organisering och utbredd arbetslöshet för att kunna maximera sin vinst.
Vad hindrar företag som dessa från att bli morgondagens stora entrepenörer här i Sverige? Om facken ska beakta någon slags proportionalitetsprincip och inte kan protestera ifall inga av deras medlemmars jobb är direkt hotade, och om det i realiteten är ursprungsländernas regleringar och avtal som ska gälla för deras företag på svensk mark, ja då kan vi lika gärna säga adjö till kollektivavtal och en solidarisk lönepolitik!
Dags att begära utträde ur EU, vi får hoppas att fackens utlovade omprövning av EU-medlemskapet kommer fram till desamma.
När facket inte får använda stridsåtgärder mot företag som bryter mot sitt kontrakt och vägrar kollektivavtal, och när varor och tjänster är fria att passera varje gräns inom EU står det klart att den svenska modellen är under angrepp. I realiteten leder detta till samma resultat som ursprungslandsprincipen.
Fri konkurrens leder till effektivitet och lönsamhet. För vilket svenskt företag med kollektival och fackliga ombud kan i längden konkurera med polska Humax? Humax är ett företag som tillverkar plasma- och LCD-skärmar, och de är också ett företag som har en fabrik där arbetare svimmar av dagligen, där arbetarna tvingas jobba söndagar, där övertidsersättningen är 80 groszy (~2 kronor) och där medellönen ligger på 800-900 złoty i månaden (mellan 2000-2250:- i svenska pengar). Detta är bara en av många företag i Polen och Östeuropa som drar nytta av vaga arbeträttsliga regler, svag eller obefintlig facklig organisering och utbredd arbetslöshet för att kunna maximera sin vinst.
Vad hindrar företag som dessa från att bli morgondagens stora entrepenörer här i Sverige? Om facken ska beakta någon slags proportionalitetsprincip och inte kan protestera ifall inga av deras medlemmars jobb är direkt hotade, och om det i realiteten är ursprungsländernas regleringar och avtal som ska gälla för deras företag på svensk mark, ja då kan vi lika gärna säga adjö till kollektivavtal och en solidarisk lönepolitik!
Dags att begära utträde ur EU, vi får hoppas att fackens utlovade omprövning av EU-medlemskapet kommer fram till desamma.
tisdag 4 december 2007
Ta det tillbaka! Eller: tillbaks till 30-talet...
Vi måste ta tillbaka det som en gång var vårt, det verkar vara ledordet för den polska borgarklassen i deras marsch tillbaka i tiden. Det är i alla fall så det verkar när PRL:s alla framsteg och maktomfördelningar nu ska göras ogjorda, samtidigt som det politiska klimatet alltmer liknar det sena 30-talets, med allt vad det innebar av fascism, polskpatriotism, hetsjakt på kommunistiska spöken, främlingsfientlighet och opportunistisk roffarmentalitet i utrikespolitiken.
Först ut i den aldrig sinande vågen av reaktionärt folkförakt är utbildningsmininster Barbara Kudrycka som säger sig vilja ändra konstitutionen för att ta bort rätten till kostnadsfri utbildning. Återigen ska högre utbildning bli ett privilegium grundat på ens klasstillhörighet istället för på behörighet. Att detta förslag stänger ute den redan nu praktiskt taget obefintlig arbetarklassen från Polens lärosäten står klart, men de höga ekonomiska kostnaderna kommer troligtvis även stänga ute många av tjänstemännens barn från en högre utbildning. Reaktionen marscherar och universiteten ska återigen bli till överklassreservat.
Samtidigt hörs rykten om att regeringen inom kort kommer föreslå att återprivatisera fastigheter och tomter till ett värde av 153 miljarder złoty, alltså ungefär 380 miljarder i svenska pengar. Denna egendom nationaliserades på 40-talet och består av fabriker, fastighetshus och palats som togs över av staten för att kunna garantera alla en bostad och snabba upp återuppbyggnaden under de kaotiska åren efter andra världskriget. All egendom ska såklart tillbaka till dess ursprungliga ägare, eller snarare till deras nu levande släktingar. Var sak på sin plats, den gemensamma egendom som byggt välfärd åt folket tillbaka till privata händer och 30-talets ägarförhållanden tillbaka till samtiden! Vad som ska hände med de tusentals hyresgästerna bryr sig såklart inte regeringen om, de flesta av dessa hyresgäster var ju inte ens födda på 30-talet...
Men vad hade man förväntat sig för politik när var femte ledamot i det polska parlamentet är miljonär (i złoty, i svenska pengar har de alltså över ca 2,5 miljoner), varav hälften av miljonärerna tillhör det nyliberala Medborgarplatformen?
Allting är dock inte beckmörkt i Polen, den 25 oktober hölls det nämligen en folkomröstning i Kraśnik om ifall man ville privatisera det lokala energibolaget Kraśnickie Przedsiębiorstwo Energetyki Ciepłnej (KPEC). Av de 6663 röstande så valde hela 6507 att lägga sin röst på "nej", medan endast 156 röstade "ja" till privatiseringen. Denna förkrossande seger visar helt klart att folkopinionen i Polen inte vill se fler utförsäljningar och privatiseringar. Tyvärr blir utförsäljningen i Kraśnik av ändå, eftersom mindre än 30% av befolkningen röstade och för att alla partier utom PiS sagt ja till den.
Det finns en opinion i Polen mot den förda politiken, det finns ett folkligt missnöje, men det som fattas är en vänsterrörelse som kan kanalisera detta missnöje och skapa en bas för förändring. Var är Röda Armen när man verkligen behöver den?
lördag 17 november 2007
Polska soldater anklagade för att ha dödat civila
De senaste dagarna har det raporterats mycket i polska medier, och även lite i Sverige, om de sju polska soldater som gripits och åtalats för att ha skjutit ihjäl sex civila afghaner, och sårat ytterliggare ett antal. Det är väldigt bra att dessa soldater ur den polska ockupationsarmen åtalas, men samtidigt finns flera punkter där man kan vara kritisk till hur ärendet har skötts.
För det första så kommer soldaterna att ställas inför krigsrätt, men detta till trots tänker inte polska militären erbjuda dem en försvarsadvokat, eller ens erbjuda ekonomisk hjälp till en civil advokat. Detta är dels ur ett rättsäkerhetssynsätt tveksamt, både då soldaterna gemensamt måste bekosta sitt eget försvar (vilket i det här fallet löser sig genom en gemensam insamling bland soldaterna i 18. Bielski Batalion Desantowo-Szturmowy, vilka de åtalade soldaterna tillhör), och kanske framförallt eftersom en civil advokat inte kommer att kunna ha samma insyn som en arméadvokat i hemligstämplade dokument.
Till exempel så finns en hemlig rapport från MON (Ministeriet för Nationellt Försvar) om vad som egentligen ägde rum, men som försvaret inte kommer att få till dels eftersom den är hemligstämplad. Vidare visar en undersökning gjord av tidningen Rzeczpospolita att inga officerare har förhörts med anledning av "incidenten", varken inom bataljonen eller på högre nivå. Det finns en uppenbar risk för att de sju soldaternas utsago om att de är "offerlamm" stämmer väldigt bra överens med verkligheten då en anonym officer också uppger för RZ att de sju soldaterna kommit överens om en version av händelseförloppet som de uppgett för prokuraturen gentemot att armen lovat dem att fallet inte skulle leda till krigsrätt, något som nu skett och soldaterna därmed också ändrat sin berättelse, de ska ha handlat på direkt order av bataljonsstaben.
Gazeta Wyborcza rapporterar också om att detta inte är första gången som polska soldater ur ockupationsstyrkorna skjutit ihjäl civila, och att tidigare händelser främst från Irak dystats ner av MON och inte rapporterats, samt att förundersökningar lagts ner. Detta är skrämmande, men inte särskillt förvånande! Detta är snarare symptomatiskt för alla styrkor ur "the coalition of the willing", övergrepp mot civila tystas ner, och i de fall detta inte går så utses ett antal offerlamm som tar på sig hela skulden. Allt för att strukturerna i detta rasistiska och illegitima krig ska döljas, och för att samtidigt fortsätta kampanjen på hemmafronten med ökad övervakning och "terrorskräck" som ska legitimera fortsatta övergrepp och ockupation.
Polacker har ofta ett väldigt kort, eller i alla fall selektivt minne. När jag ibland ser på serien Stawka większa niż życie, som utspelar sig under ockupationen, så får jag ibland för mig att den utspelar sig i Irak, där tyskarna är polackar och amerikaner medans Sovjet och dess riktade hjälp spelar ungefär samma roll som Iran. Denna del av vår historia, motståndet och kampen är alla polacker stolta över, men samtidigt lyser oförmågan att dra pararellen till dagens Polen och ställa frågan: vilken roll spelar Polen i dagens Stawka większa niż życie?
För övrigt: en nyhet jag inte hunnit skriva något om själv, men som Ali Esbati kommenterar, är det tragiska fallet med den polska 40-åring man dödats av poliser på en flygplats i Kanada, då han letade efter sin mamma. Kriget mot terrorn har sin stilla gång, i Mellanöstern och här hemma...
söndag 21 oktober 2007
Högervinst i det Polska valet
Det är nu klart att högern har vunnit parlamentsvalet i Polen idag. Det är även klart att det förmodligen blir regeringsskifte. De nyliberala Platforma Obywatelska PO (Medborgarplattformen) har fått 43,7% av rösterna, medan det största regeringspartiet, konservativa och nationalistiska Prawo i Sprawiedliwosc PiS (Lag och Rättivsa) kommit tvåa med 30,4%. Notera detta är endast preliminära siffror, dessa kan fortfarande ändras!
Vi kan även konstatera att Polen tagit ytterliggare flera steg mot ett två-parti system, då de enda ytterliggare partier som kommit in är socialliberala Lewica i Demokraci LiD (Vänster och Demokrater) med 13,3% och småbondepartiet Polskie Stronnictwo Ludowe PSL (Polska FolkFöreningen) med 8,4%. Två partier har alltså åkt ut ur parlamentet, nämligen katoliknationalisterna i Liga Polskich Rodzin LPR (Polska Familjers Liga) och högerpopulistiska bondepartiet Samoobrona (Självförsvar).
Det faktum att PO bara behöver 6 till mandat i parlamentet för att få majoritet innebär i stort att alla möjliga regerinsformationer är möjliga, antingen styr de själva eller så tar de in PSL, eller LiD, eller till och med PiS. Det som kan vara positivt är att Polen med en nyliberal regering kan ta ett eller flera steg bort från statsfascismen som frodades och växte under PiS, och också att polsk politik kan bli mer lättförståd ur ett Europeisk perspektiv, då PO:s ideologi perfekt passar in i den politiska och ekonomiska världsbild som är etablerad idag, medans PiS betoning av "polskhet", katolicism och "sociala värderingar" inte kunnat passats in i någon egentlig politisk ram utanför Polen.
Det negativa är såklart att Polen, redan nu Östeuropas vildaste ekonomi enligt FN, kommer att avregleras ytterliggare. En kompakt anti-facklig och arbetarfientlig politik kommer att accelerera, klyftora likaså, och den grogrund för en fascistisk massrörelse som redan nu tydligt syns i Polen kommer att etablera sig ytterliggare. Att man röstat bort en fascistisk regering (med mera formen av ett Kaderparti än någon massrörelse) innebär ju inte att dess världsbild och problemformuleringar försvinner. Snarare ökar sannolikheten för att dessa nu ska formeras på bred folklig basis. En mycket skrämmande tanke, men den bör inte uteslutas!
Nu får vi ju i alla fall veta hur mycket som egentligen går att sälja ut i Polen, vart den ultimata smärtgränsen hos befolkningen går, hur mycket en dogmatisk nyliberal och totalt antisocial politik kommer att misslyckas i Polen, samt slutligen hur billigt dessa så kallade "socialister" ur LiD (vilka egentligen är nyliberaler förklädda till högersossar) kommer att sälja sig för att tjäna sina egna och kapitalets intressen...
Vi kan även konstatera att Polen tagit ytterliggare flera steg mot ett två-parti system, då de enda ytterliggare partier som kommit in är socialliberala Lewica i Demokraci LiD (Vänster och Demokrater) med 13,3% och småbondepartiet Polskie Stronnictwo Ludowe PSL (Polska FolkFöreningen) med 8,4%. Två partier har alltså åkt ut ur parlamentet, nämligen katoliknationalisterna i Liga Polskich Rodzin LPR (Polska Familjers Liga) och högerpopulistiska bondepartiet Samoobrona (Självförsvar).
Det faktum att PO bara behöver 6 till mandat i parlamentet för att få majoritet innebär i stort att alla möjliga regerinsformationer är möjliga, antingen styr de själva eller så tar de in PSL, eller LiD, eller till och med PiS. Det som kan vara positivt är att Polen med en nyliberal regering kan ta ett eller flera steg bort från statsfascismen som frodades och växte under PiS, och också att polsk politik kan bli mer lättförståd ur ett Europeisk perspektiv, då PO:s ideologi perfekt passar in i den politiska och ekonomiska världsbild som är etablerad idag, medans PiS betoning av "polskhet", katolicism och "sociala värderingar" inte kunnat passats in i någon egentlig politisk ram utanför Polen.
Det negativa är såklart att Polen, redan nu Östeuropas vildaste ekonomi enligt FN, kommer att avregleras ytterliggare. En kompakt anti-facklig och arbetarfientlig politik kommer att accelerera, klyftora likaså, och den grogrund för en fascistisk massrörelse som redan nu tydligt syns i Polen kommer att etablera sig ytterliggare. Att man röstat bort en fascistisk regering (med mera formen av ett Kaderparti än någon massrörelse) innebär ju inte att dess världsbild och problemformuleringar försvinner. Snarare ökar sannolikheten för att dessa nu ska formeras på bred folklig basis. En mycket skrämmande tanke, men den bör inte uteslutas!
Nu får vi ju i alla fall veta hur mycket som egentligen går att sälja ut i Polen, vart den ultimata smärtgränsen hos befolkningen går, hur mycket en dogmatisk nyliberal och totalt antisocial politik kommer att misslyckas i Polen, samt slutligen hur billigt dessa så kallade "socialister" ur LiD (vilka egentligen är nyliberaler förklädda till högersossar) kommer att sälja sig för att tjäna sina egna och kapitalets intressen...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
